Förmaksflimmer

Om hjärtat slår fort eller oregelbundet kan det ha orsakats av ett förmaksflimmer eller hjärtflimmer. Vid det tillståndet förekommer kaotiskt elektrisk aktivitet vid hjärtat och de elektriska impulserna som styr hjärtats funktion är oregelbundna. Detta leder till att hjärtat inte kan pumpa runt syrerikt blod till kroppens olika organ på ett tillfredsställande sätt.

Förmaksflimmer

I Sverige uppskattas 300 000 personer leva med förmaksflimmer. Sjukdomen är mycket vanlig bland äldre och uppskattningsvis lider cirka 5 till 10% av befolkningen över 75 år av dessa besvär. I många fall kan hjärtflimmer kopplas ihop med andra orsaker som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes eller högt blodtryck.

Att ibland drabbas av ett förmaksflimmer behöver inte vara livshotande, utan hjärtat kan ändå arbeta vidare på ett bra sätt. Däremot kan det i längden ge upphov till andra sjukdomar som stroke och blodpropp. Risken att drabbas av stroke är betydligt mer vanligt hos människor som oftare upplever förmaksflimmer.

Diagnos för förmaksflimmer görs ofta med hjälp av ultraljudsundersökning och ett EKG. I vissa fall kan även blodprov tas för att kolla bland annat njurfunktion, saltbalans och ämnesomsättning.

Hjärtrytmrubbningar

Oregelbunden hjärtfrekvens eller puls beror på att hjärtats rytm avviker från det vanliga. Normalt är det fel på hjärtats fortledning eller elektriska impulsbildning och det kallas med ett samlingsnamn för hjärtrytmrubbningar. Många hjärtrytmrubbningar är symtomfria, men vissa kan vara så pass allvarliga att en förändrad livssituation eller andra åtgärder är nödvändiga.

Det vanligaste fallet med hjärtrytmrubbningar är förmaksflimmer. Personer som lever med hjärtrytmrubbningar har också ofta sämre kondition, vilket kan märkas tydligare vid motion eller annan fysisk aktivitet.

Symtom för förmaksflimmer

Symtomen för förmaksflimmer är bröstsmärtor, hjärtklappning, andfåddhet och trötthet. Pulsen är snabb, hård och oregelbunden samtidigt som en fladdrande känsla kan kännas i bröstet. I många fall kan den fladdrande känslan i bröstet vara obehaglig.

Några andra symtom eller konsekvenser av förmaksflimmer är:

  • Andningssvårigheter
  • Bröstsmärtor
  • Yrsel
  • Svimningar
  • Trötthet
  • Illamående
  • Svettning
  • Ångest och oro

Om du misstänker förmaksflimmer, försök att mäta och ta pulsen för att observera om hjärtats rytm är regelbunden eller ej. Vid milda symtom, avbryt fysisk ansträngning och undvik att belasta hjärtat ytterligare. Notera även ner den utlösande orsaken och försök att undvika det i framtiden. Kontakta akutvård om du misstänker eller upplever något av följande:

  • Oförutsedd förmaksflimmer
  • Ont i bröstet
  • Svårt att andas
  • Förlorad förmåga att röra ben eller arm
  • Förlamning i ansiktet eller svårt att prata

Typer av förmaksflimmer

Det finns olika typer av förmaksflimmer. Paroxysmalt flimmer är spontana attacker som kan antingen gå över av sig själv efter några minuter, men flimret kan även pågå under flera dygn. Persisterande flimmer går som regel inte över av sig själv, utan här krävs det vård för att få hjärtat att återgå till en normal rytm. Ofta görs det med hjälp av läkemedel eller med elkonvertering.

Permanent flimmer eller kroniskt förmaksflimmer är flimmer som inte går tillbaka till normal rytm trots läkarbehandling. De som har permanent förmaksflimmer bör följa de råden som getts av kvalificerad vårdpersonal.

Vissa människor lever med permanent flimmer utan besvär och diagnostiseras inte förrän de undersöks av vården för andra besvär. De sägs då ha ett tyst flimmer. Andra människor har stora besvär och behöver regelbunden vård, speciellt de som ofta lider av spontana attacker.

Förebyggande åtgärder

Om en läkare eller annan vårdpersonal har konstaterat att förmaksflimmer förekommer finns det några åtgärder som kan tas för att milda symtomen. De generella åtgärderna består av att minska stress, kaffe, alkohol och tobak i vardagen.

Vid diagnostiserad förmaksflimmer är det också extra viktigt att försöka motionera regelbundet och sträva mot en hälsosam vikt och ett normalt BMI. De mer specifika åtgärderna ges av vårdpersonal och är skräddarsydda för dina symtom.

I vissa fall kan de skräddarsydda åtgärderna innebära behandling med läkemedel för att till exempel sänka pulsen. I andra fall kan elkonvertering krävas om förmaksflimret bedöms vara mer bestående. Vid elkonvertering sövs patienten ner under en kort tid medan en elektrisk stöt ges genom bröstkorgen.

Syftet med elkonvertering är att nollställa den elektriska aktiviteten i hjärtat och få den att återgå till ett normalt tillstånd. Hos 1177 kan du läsa mer om de vanliga läkemedel mot förmaksflimmer.