Hjärtstopp

Ett hjärtstopp kan komma helt utan förvarning och då slutar hjärtat att pumpa blod, vilket leder till att kroppens olika vävnader och organ inte får syre. Den som drabbas av ett hjärtstopp förlorar direkt puls, tappar snabbt medvetandet och därefter andningen.

Hjärtstopp

Ett plötsligt hjärtstopp kräver hjälp omedelbart i form av hjärt- och lungräddning (HLR) samt en stöt från en hjärtstartare/defibrillator. Om ingen hjälps fås inom några minuter kan det leda till döden.

På grund av reflexer kan personen som får ett hjärtstopp ha en oregelbunden andning i form av ett suckande, snarkande eller liknande. Kramper som påminner om epilepsi kan också förekomma.

Hjärnan drabbas hårdast vid hjärtstopp

När hjärtat stannar slutar dess pumpförmåga att fungera, vilket leder till att blodcirkulationen upphör och kroppens olika organ inte kan få syrsatt blod. Detta påverkar särskilt hjärnan som är mest känslig för syrebrist. Efter enbart några minuter finns det en risk för permanenta hjärnskador.

Plötsligt hjärtstopp

Vid ett plötsligt hjärtstopp slutar hjärtat att pumpa blod på grund av ett ventrikelflimmer eller kammarflimmer, där ett flimmer orsakas av ett elektriskt kaos vid hjärtat. Det uppskattas att för varje minut som går under ett hjärtstopp minskas chansen att överleva med 10%.

Ett plötsligt hjärtstopp är ofta orsakat av en hjärtinfarkt, men det är viktigt att notera att trots att hjärtinfarkt och plötsligt hjärtstopp hör ihop är de inte samma tillstånd. Vid hjärtinfarkt är det akut syrebrist i en av hjärtmusklerna medan plötsligt hjärtstopp är orsakat av ett flimmer. Ibland kan symtom liknande hjärtinfarkt förekomma strax innan ett hjärtstopp, några exempel är bröstsmärtor, svimning eller yrsel.

Att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp är vanligare bland äldre, men det är även förekommande hos unga och tidigare friska personer. Det är uppskattat att ungefär hälften av de drabbade är aktiva, friska och utan tidigare symtom.

Hjärtstopp förekommer även hos barn och det rör sig då ofta om inflammation i hjärtmuskeln, medfött hjärtfel eller annan hjärtsjukdom. I många fall kan det vara svårt att ställa en diagnos och ett hjärtstopp kan komma helt utan förvarning.

Hjärt- och lungräddning

Eftersom hjärtstopp är ett livshotande tillstånd behöver hjälp ges omedelbart, samtidigt som akutvård kontaktas. Hjärt- och lungräddning (HLR) är nödvändigt för att rädda livet på en som fått plötsligt hjärtstopp. Rekommendationerna är att påbörja hjärt- och lungräddning inom 1 minut och att använda en defibrillator/hjärtstartare inom 5 minuter efter att hjärtstoppet skett.

Om en elektrisk stöt kan ges av en hjärtstartare inom de första minutrarna överlever 70-80% av de drabbade. Men i många fall dröjer tyvärr hjälp med hjärtstartare och i verkligheten överlever enbart cirka 600 av ungefär 10 000 drabbade varje år.

Bröstkompressioner och inblåsningar

Hjärt- och lungräddning (HLR) består i grund och botten av bröstkompressioner och inblåsningar. Vid bröstkompressioner trycks patientens bröstkorg ner för att manuellt pumpa hjärtat och cirkulera blodet i kroppen. Inblåsningar kallas även för mun mot mun- metoden och består av att blåsa in luft i patientens lungor.

För att utföra bröstkompressioner, placera ena handflatan på bröstbenet mellan bröstvårtorna och den andra handen ovanpå den andra. Bröstkorgen ska tryckas ned mellan 5 och 6 cm i en hastighet av 100-120 tryck per minut. Detta ska utföras 30 gånger.

Efter bröstkompressionerna ska två inblåsningar göras. Inblåsningarna genomförs genom att först öppna luftvägen. En hand ska hållas på pannan medan huvudet böjs bakåt och hakan lyfts upp med andra handen.

Knip därefter om patientens näsa och blås in luft med hjälp av munnen. Titta nedåt på patienten under tiden för att kontrollera att bröstkorgen höjs och att luften kommer in. Upprepa därefter bröstkompressionerna.

Det kan vara svårt att veta hur snabbt 100-120 tryck per minut är och hur hårt du ska trycka. Det är därför rekommenderat att gå en kurs i HLR där du får lära dig mer om HLR samt prova på att utföra bröstkompressioner och inblåsningar. Många företag erbjuder också sina anställda att gå en sådan kurs. En korrekt utförd HLR kan rädda liv.

Hjärtstartare och defibrillator

Det är viktigt att tänka på att enbart HLR inte kan återstarta hjärtat. Metoden används för att pumpa hjärtat och syresätta kroppen tills en hjärtstartare/defibrillator finns på plats och kan användas.

Idag har de flesta ambulanser och blåljuspersonal tillgång till en hjärtstartare. En hjärtstartare är också normalt tillgänglig på många offentliga platser samt på många arbetsplatser. Med hjälp av en stöt från en hjärtstartare kan hjärtat återgå till en normal hjärtfrekvens och puls. De är idag enkla att använda och kräver inte förkunskaper, utan guiding sker under tiden och en stöt ges enbart vid behov.

Vid en nödsituation är det viktigt att veta om en patient har en puls eller inte. Läs mer om att göra en korrekt mätning och ta pulsen hos en person här eller om HLR och dess rekommendationer hos Svenska rådet för hjärt-lungräddning.