En pacemaker är en svensk uppfinning som hjälper och gör det möjligt för människor runt om i värden att leva ett normalt liv. Den består av en liten apparat som opereras in vid nyckelbenet och hjälper hjärtat hålla en jämn rytm med hjälp av elektroder och elektriska impulser.
En pacemaker kan känna av de naturliga hjärtslagen och hjälpa till vid behov genom att ge en elektrisk impuls. Cirka 50 000 personer i Sverige lever med en pacemaker och apparaten har ett batteri som räcker i 5 till 10 år, ibland ännu längre.
Vem behöver en pacemaker?
De flesta patienter som är aktuella att erhålla en pacemaker har besvär med återkommande yrselattacker eller svimning. Detta beror vanligtvis på grund av en alltför långsam puls eller att de drabbas av långa pausar mellan hjärtslagen. Symtom på en för långsam puls är ofta yrsel, andfåddhet eller trötthet.
Eftersom dessa symtom kan bero på andra orsaker görs alltid en medicinsk utredning bestående av till exempel EKG-registrering, undersökningar och arbetsprov. Arbetsprovet kan göras på ett löpband eller motionscykel och visar hjärtats kapacitet under fysisk ansträngning.
Operation för pacemaker
Att operera in en pacemaker är oftast helt ofarligt och komplikationer under ingreppet är mycket ovanliga. Operationen tar ungefär 45 minuter och gör vanligtvis inte ont. När lokalbedövningen släpps efter operationen brukar smärtan vara lindrig och det räcker oftast med enbart värktabletter. Efter operationen verkar pacemakern direkt och en snabb förbättring av hälsan brukar märkas.
För att läsa av och programmera om pacemakern behöver inget ingrepp göras, utan det görs trådlöst med hjälp av en fjärrkontroll som läggs på bröstet. Dagens pacemakers kan även kommunicera trådlöst via mobilnätet och skicka information dygnet runt till sjukvårdspersonal.
Pacemakerns uppfinning och historia
Pacemakern uppfanns av Rune Elmqvist, en svensk läkare och ingenjör. Den första patienten som fick pacemakern inopererad hette Arne Larsson och var född år 1915. Arne hade problem med hjärtat och svimmade ofta, ibland upp till 30 gånger per dag. År 1958 var Arne först i världen med att få en pacemaker inopererad. Operationen skedde vid Karolinska sjukhuset och pacemakerns storlek var då ungefär lika stor som en tändsticksask. Idag är de ungefär lika stora som en fem-krona och väger ungefär 14 gram.
Under Arne Larssons livstid hade han totalt 26 olika pacemakers, då de på den tiden inte höll lika länge som idag. Den allra första höll enbart i 3 timmar, den därefter höll i cirka en vecka. Under de första 20 åren höll pacemakern enbart en fast puls, men numera anpassas pulsfrekvensen om patienten utför fysiska aktiviteter. Idag skräddarsys och anpassas varje patients pacemaker till patientens hjärtrytm.
Kontakta alltid en läkare eller annan sjukvårdspersonal om du ofta är yr eller svimmar regelbundet. Läs gärna också om hur du mäter och tar pulsen på ett tillförlitligt sätt här. Du kan också läsa mer hos 1177 om att erhålla och leva med pacemaker.