Därför kan pulsen ändras av mediciner
Hjärtfrekvensen styrs av ett samspel mellan hjärtats egna elektriska system, nervsystemet och kroppens hormoner. När du tar läkemedel kan de påverka en eller flera av dessa delar, och då kan pulsen bli långsammare, snabbare eller mer oregelbunden. En del mediciner är till och med gjorda för att ändra pulsen, till exempel vid högt blodtryck, hjärtklappning eller vissa typer av arytmier. Andra läkemedel har pulspåverkan som en biverkning, även om syftet är något helt annat, till exempel behandling mot astma, depression eller infektion. Det betyder att en puls som känns “konstig” inte alltid beror på stress, träning, sömn eller sjukdom, utan kan hänga ihop med en ny dos, ett läkemedelsbyte eller att flera preparat kombineras. För många är förändringen liten och ofarlig, men ibland kan den vara ett viktigt varningstecken som behöver bedömas av vården.
Vanliga läkemedel som kan sänka pulsen
En låg hjärtfrekvens kan uppstå när mediciner bromsar hjärtats signaler eller minskar effekten av stresshormoner som adrenalin. Betablockerare (vanliga vid högt blodtryck, kärlkramp och efter hjärtinfarkt) är den tydligaste gruppen, och de gör ofta att pulsen sjunker både i vila och vid aktivitet. Även vissa kalciumflödeshämmare som påverkar hjärtats retledningssystem (till exempel verapamil och diltiazem) kan ge långsammare puls. Digitalisliknande läkemedel (digoxin) kan också sänka pulsen, särskilt om dosen blir för hög eller om njurfunktionen är nedsatt. Ibland används dessa effekter medvetet, till exempel för att få en lugnare puls vid förmaksflimmer. Men om pulsen blir för låg kan man känna sig trött, yr, andfådd eller få en känsla av att “svimningen är nära”. Hos vissa kan en redan långsam grundpuls (till exempel vältränade personer) i kombination med pulssänkande läkemedel ge mer tydliga symtom. Det är också viktigt att veta att kombinationer kan förstärka effekten, till exempel om betablockerare och vissa hjärtpåverkande kalciumhämmare tas samtidigt.
Läkemedel som kan höja pulsen eller ge hjärtklappning
En högre puls kan komma av läkemedel som stimulerar kroppen, vidgar luftrören eller påverkar signalsubstanser i hjärnan. Astmaläkemedel med beta-2-stimulerande effekt (till exempel salbutamol/terbutalin) kan ge tillfällig hjärtklappning och snabbare puls, särskilt vid högre doser eller vid inhalationer tätt inpå varandra. Vissa nässprayer och förkylningsmedel med avsvällande ämnen kan också driva upp pulsen eftersom de drar ihop blodkärl och aktiverar stressystemet. Sköldkörtelhormon (levotyroxin) kan ge hög puls om dosen är för hög, och samma sak kan gälla vid viktnedgångsmedel eller andra preparat med stimulerande effekt. Även en del antidepressiva läkemedel och centralstimulerande mediciner kan påverka hjärtfrekvensen, antingen genom högre vilopuls eller mer tydlig pulsreaktion vid ansträngning. Vissa läkemedel kan även sänka blodtrycket, och då försöker kroppen kompensera med att öka pulsen, vilket kan kännas som hjärtklappning. Om du märker att pulsen blir hög på ett nytt sätt efter att du startat eller ändrat en medicin, är det klokt att notera när det händer, hur länge det varar och om det finns andra symtom som bröstsmärta, andfåddhet eller yrsel.
Oregelbunden puls och risk för påverkan på hjärtats rytm
Vissa läkemedel kan påverka hjärtats elektriska återhämtning och öka risken för rytmrubbningar, framför allt hos personer som redan har hjärtsjukdom, rubbningar i salter (kalium/magnesium), uttorkning eller nedsatt njurfunktion. Exempel kan vara vissa antibiotika och svampmedel, en del antipsykotiska läkemedel samt vissa antidepressiva. Det handlar inte om att dessa alltid är farliga, utan om att de i vissa situationer kan påverka EKG och rytm på ett sätt som behöver uppföljning. Oregelbunden puls kan också uppstå indirekt, till exempel om ett läkemedel orsakar diarré eller kräkningar och därmed vätskebrist och saltförlust, vilket i sin tur kan trigga hjärtklappning. Även vätskedrivande mediciner kan påverka elektrolyter, och då kan pulsen upplevas mer “fladdrig” eller hoppig. Om du använder pulsmätare kan det vara bra att känna till att oregelbunden rytm ibland gör att mätningen blir osäker, särskilt med optiska sensorer på handleden. Vid återkommande oregelbundenhet, tydliga symtom eller om pulsen plötsligt beter sig helt annorlunda än vanligt är det ofta bättre att få en medicinsk bedömning, ibland med EKG eller längre rytmregistrering.
Så gör du om du misstänker att medicinen påverkar pulsen
Börja med att samla information innan du drar slutsatser. Mät pulsen vid ungefär samma tidpunkt flera dagar i rad, gärna både i vila och efter lätt aktivitet, och notera även sömn, koffein, stress och om du är sjuk. Skriv upp vilka läkemedel du tar, doser, och om du nyligen har startat, slutat eller bytt preparat. Tänk också på att naturläkemedel och kosttillskott kan påverka hjärtfrekvensen eller samverka med receptbelagda läkemedel. Sluta inte med en ordinerad hjärtmedicin på egen hand, eftersom det ibland kan ge en “rebound”-effekt med snabb puls eller försämrade symtom. Kontakta vården om du får tydlig yrsel, svimningskänsla, bröstsmärta, andfåddhet i vila, ny kraftig hjärtklappning eller om vilopulsen blir mycket låg eller ovanligt hög för dig och det inte går över. Vid akuta symtom eller misstanke om allvarlig rytmrubbning ska du söka akut vård. För många räcker det med en dosjustering, byte av läkemedel eller kontroll av blodtryck och elektrolyter. Poängen är att pulsförändringar ofta går att förklara och åtgärda, men att de blir mest hjälpsamma när du följer dem över tid och tar med dina observationer till en professionell bedömning.
