Är din puls 118 slag per minut?
Puls 118 slag / minut - är det bra eller dåligt?
För att vara vältränad är pulsen: För hög
För hög puls kan orsaka problem i längden. För att förändra pulsnivån till en normal nivå måste pulsen sänkas med 63 slag per minut till 55 slag per minut. En sänkning av vilopulsen med 53 till 65 skulle innebära att pulsen klassificeras som medelhög istället för hög.
Många faktorer kan påverka din puls, där ålder är ett av dem. För en mer noggrann klassificering och bedömning av en vilopuls på 118, välj nedan om analysen har skett på ett barn (0-10 år), en vuxen (över 10 år) eller en mycket vältränad person.
Hög puls
En för hög puls kan orsaka problem i framtiden. Läs mer om klassificeringen hög hjärtfrekvens och innebörden med att ha hög puls här.
Faktorer som kortvarigt påverkar pulsen:
Fysisk ansträngning
Vid träning eller annan fysisk ansträngning ökas pulsen och hjärtfrekvensen. Hjärtat arbetar hårdare för att kunna ge mer syre till alla de organ som nu utsätts för en högre arbetsbelastning.
Sjukdom
Som svar på signalsubstanser från immunsystemet ökar pulsen även vid feber, skada eller någon form av infektion. Detta sker för att kroppen ska kunna föra ut mer syrerikt blod tillsammans med immunglobuliner i kroppen som på olika sätt angriper sjukdomen.
Känslomässig stress
Vid stress eller rädsla ökas pulsen och hjärtfrekvensen tillfälligt. Pulsen avmattas sedan i takt med att rädslan eller stressen försvinner. Det finns även många andra känslofyllda föreställningar bundna till hjärtslag. Som exempel tycker många om att relatera hjärtat med kärlek och romantiska händelser.
Extrem temperatur
Kalla yttre förhållanden gör att pulsen ökar för att ge mer blod till kroppen med avsikten att värma den. Detsamma kan inträffa vid extrem värme där avsikten då istället är att kyla kroppen.
Läkemedel
Oavsett om det är medicin som förskrivits av läkare, ett hälsotillskott eller andra substanser kan dessa läkemedel orsaka ohälsosamma och alltför snabba hjärtslag, både på kort och lång sikt.
Glykogennivåer
Om blodsockret sjunker kommer kroppen att agera genom att öka hjärtfrekvensen med avsikten att ge mer energi till muskler och andra organ.
Choklad / Kaffe
Koffeinhaltiga drycker och snacks som innehåller choklad ökar hjärtfrekvensen tillfälligt.
Alkohol
Blodkärlen i kroppen utvidgas under berusning. Detta innebär att hjärtat måste pumpa hårdare för att uppehålla blodtrycket i de kärl som ligger längst från hjärtat, vilket leder till en ökad puls.
Uttorkning
I de fall där kroppen blir uttorkad kommer blodet inte att kunna pumpas runt i samma hastighet eftersom avfallsprodukter byggs upp i blodomloppet. Hjärtat anpassar då sig genom att öka pulsen för att snabbare kunna rensa bort dessa avfallsprodukter.
Rökning
Att röka eller använda olika typer av nikotinprodukter påverkar hjärtfrekvensen, både vid själva användandet men även en tid därefter. Vid ett kontinuerligt användande leder det även till ett ökat blodtryck.
Orsaker och sjukdomar till snabb puls
Arytmier
En oregelbunden puls uppstår på grund av störningar i hjärtats funktion. Tillståndet kan bero på till exempel en obalans i kroppens salthalt eller andra mineraler. Att ha en oregelbunden puls ökar också risken att få en hjärtattack eller andra allvarliga besvär.
Hypertyreos
Hypertyreos är en rubbning i sköldkörteln som får hjärtat att öka frekvensen, ofta till en medelhög eller hög hjärtfrekvens. Detta går vanligtvis inte över av sig själv utan kräver som regel någon form av behandling. Medicinering, kirurgi och andra medicinska åtgärder kan ofta bota hypertyreos och få hjärtfrekvensen att återgå till en mer normal nivå.
Nervskador
Nervskador kan förekomma i det perifera nervsystemet som förgrenas ut i armar och ben. Dessa skador kan sedan påverka hjärtat genom de nerver som är fästa vid hjärtat och ge en förändrad hjärtfrekvens. Ibland kan diabetes vara en orsak till detta, men oavsett orsak måste de underliggande besvären behandlas.
Anemi
Blodbrist kan antingen orsakas av ett lågt antal röda blodkroppar eller uppstå vid en olycka. En för liten mängd röda blodkroppar har sitt ursprung i brist på järn och andra mineraler, medan en olycka kan orsaka antingen en inre eller yttre blödning. Dessa två orsaker, tillsammans eller var för sig, kan ge en ökad puls och hjärtfrekvens eftersom hjärtat då saknar en nödvändig mängd blod. Behandling av blodbrist kan antingen ske med hjälp av mediciner eller blodtransfusion.
Kongestiv hjärtsvikt
Kongestiv hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd och sker när hjärtat pumpar mycket hårt. Om ingen behandling sätts in kan detta i förlängningen leda till en hjärtattack.
Påverkande faktorer
Det finns många faktorer som kan påverka den mänskliga hjärtfrekvensen. Några av dessa är kondition, mediciner, känslokässiga förändringar eller helt enkelt lufttemperaturen och kroppens position.

Men mest av allt förändras hjärtfrekvensen när en person blir äldre. En vilopuls på 150 på ett 3 månader gammalt barn kan anses vara normalt och ligga inom normala gränser, medan det skulle vara oroväckande hos en vuxen person.
Varför är det så?
Vanligtvis har små däggdjur en mycket snabbare puls och hjärtfrekvens jämfört med större däggdjur. Till exempel är vilopulsen hos en vuxen mus cirka 500 slag per minut, medan elefanter har en vilopuls på omkring 28 slag per minut.
Större djur har också större hjärtan där hjärtat är ansluten till större vener och artärer. Därför kan deras hjärtan generera ett stort tryck när de pumpar blod. På grund av den större mängden blod som pumpas, tar det också längre tid för att trycka blodet till kroppsdelarna "långt" bort i kroppen från hjärtat.
Kolla ett annat värde
Förmaksflimmer
Om hjärtat slår fort eller oregelbundet kan det ha orsakats av ett förmaksflimmer eller hjärtflimmer. Vid det tillståndet förekommer kaotisk elektrisk aktivitet i hjärtat och de elektriska impulserna som styr hjärtats funktion är oregelbundna. Detta leder till att hjärtat inte kan pumpa runt syrerikt blod till kroppens olika organ på ett tillfredsställande sätt.

I Sverige uppskattas 300 000 personer leva med förmaksflimmer. Sjukdomen är mycket vanlig bland äldre och uppskattningsvis lider cirka 5 till 10 % av befolkningen över 75 år av dessa besvär. I många fall kan hjärtflimmer kopplas ihop med andra orsaker som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes eller högt blodtryck.
Att ibland drabbas av ett förmaksflimmer behöver inte vara livshotande, utan hjärtat kan ändå arbeta vidare på ett bra sätt. Däremot kan det i längden ge upphov till andra sjukdomar som stroke och blodpropp. Risken att drabbas av stroke är betydligt högre hos människor som oftare upplever förmaksflimmer.
Diagnos för förmaksflimmer görs ofta med hjälp av ultraljudsundersökning och ett EKG. I vissa fall kan även blodprov tas för att kolla bland annat njurfunktion, saltbalans och ämnesomsättning.
Hjärtrytmrubbningar
Oregelbunden hjärtfrekvens eller puls beror på att hjärtats rytm avviker från det vanliga. Normalt är det fel på hjärtats fortledning eller elektriska impulsbildning och det kallas med ett samlingsnamn för hjärtrytmrubbningar. Många hjärtrytmrubbningar är symtomfria, men vissa kan vara så pass allvarliga att en förändrad livssituation eller andra åtgärder är nödvändiga.
Det vanligaste fallet med hjärtrytmrubbningar är förmaksflimmer. Personer som lever med hjärtrytmrubbningar har också ofta sämre kondition, vilket kan märkas tydligare vid motion eller annan fysisk aktivitet.
Symtom för förmaksflimmer
Symtomen för förmaksflimmer är bröstsmärtor, hjärtklappning, andfåddhet och trötthet. Pulsen är snabb, hård och oregelbunden samtidigt som en fladdrande känsla kan kännas i bröstet. I många fall kan den fladdrande känslan i bröstet vara obehaglig.
Några andra symtom eller konsekvenser av förmaksflimmer är:
- Andningssvårigheter
- Bröstsmärtor
- Yrsel
- Svimningar
- Trötthet
- Illamående
- Svettning
- Ångest och oro
Om du misstänker förmaksflimmer, försök att mäta och ta pulsen för att observera om hjärtats rytm är regelbunden eller ej. Vid milda symtom, avbryt fysisk ansträngning och undvik att belasta hjärtat ytterligare. Notera även den utlösande orsaken och försök att undvika det i framtiden. Kontakta akutvård om du misstänker eller upplever något av följande:
- Oförutsägbart förmaksflimmer
- Ont i bröstet
- Svårt att andas
- Förlorad förmåga att röra ben eller arm
- Förlamning i ansiktet eller svårt att prata
Typer av förmaksflimmer
Det finns olika typer av förmaksflimmer. Paroxysmalt flimmer är spontana attacker som kan gå över av sig själv efter några minuter, men flimret kan även pågå under flera dygn. Persisterande flimmer går som regel inte över av sig själv, utan här krävs det vård för att få hjärtat att återgå till en normal rytm. Ofta görs det med hjälp av läkemedel eller med elkonvertering.
Permanent flimmer eller kroniskt förmaksflimmer är flimmer som inte går tillbaka till normal rytm trots läkarbehandling. De som har permanent förmaksflimmer bör följa de råd som getts av kvalificerad vårdpersonal.
Vissa människor lever med permanent flimmer utan besvär och diagnostiseras inte förrän de undersöks av vården för andra besvär. De sägs då ha ett tyst flimmer. Andra människor har stora besvär och behöver regelbunden vård, speciellt de som ofta lider av spontana attacker.
Förebyggande åtgärder
Om en läkare eller annan vårdpersonal har konstaterat att förmaksflimmer förekommer finns det några åtgärder som kan tas för att mildra symtomen. De generella åtgärderna består av att minska stress, kaffe, alkohol och tobak i vardagen.
Vid diagnostiserat förmaksflimmer är det också extra viktigt att försöka motionera regelbundet och sträva mot en hälsosam vikt och ett normalt BMI. De mer specifika åtgärderna ges av vårdpersonal och är skräddarsydda för dina symtom.
I vissa fall kan de skräddarsydda åtgärderna innebära behandling med läkemedel för att till exempel sänka pulsen. I andra fall kan elkonvertering krävas om förmaksflimret bedöms vara mer bestående. Vid elkonvertering sövs patienten ner under en kort tid medan en elektrisk stöt ges genom bröstkorgen.
Syftet med elkonvertering är att nollställa den elektriska aktiviteten i hjärtat och få det att återgå till ett normalt tillstånd. Hos 1177 kan du läsa mer om de vanliga läkemedlen mot förmaksflimmer.
Läs mer information om puls och hjärtfrekvens:
- Mäta och ta puls
- Beräkna maxpuls
- Vilande hjärtfrekvens
- Hjärtfrekvens i zoner
- Pulsmätare
- Hjärtklappning
- Hjärtstopp
- Hjärtsvikt
- Förmaksflimmer
- Pacemaker
- EKG
Läs mer om puls och hjärtfrekvens hos barn:
- Hjärtfel hos barn
- Barn jämfört med vuxna
- Arytmisk hjärtfrekvens på barn
- Mätning av hjärtfrekvens hos barn



