Är din puls 137 slag per minut?
Puls 137 slag / minut - är det bra eller dåligt?
För att vara vältränad är pulsen: För hög
För hög puls kan orsaka problem i längden. För att förändra pulsnivån till en normal nivå måste pulsen sänkas med 82 slag per minut till 55 slag per minut. En sänkning av vilopulsen med 72 till 65 skulle innebära att pulsen klassificeras som medelhög istället för hög.
Många faktorer kan påverka din puls, där ålder är ett av dem. För en mer noggrann klassificering och bedömning av en vilopuls på 137, välj nedan om analysen har skett på ett barn (0-10 år), en vuxen (över 10 år) eller en mycket vältränad person.
Hög puls
En för hög puls kan orsaka problem i framtiden. Läs mer om klassificeringen hög hjärtfrekvens och innebörden med att ha hög puls här.
Faktorer som kortvarigt påverkar pulsen:
Fysisk ansträngning
Vid träning eller annan fysisk ansträngning ökas pulsen och hjärtfrekvensen. Hjärtat arbetar hårdare för att kunna ge mer syre till alla de organ som nu utsätts för en högre arbetsbelastning.
Sjukdom
Som svar på signalsubstanser från immunsystemet ökar pulsen även vid feber, skada eller någon form av infektion. Detta sker för att kroppen ska kunna föra ut mer syrerikt blod tillsammans med immunglobuliner i kroppen som på olika sätt angriper sjukdomen.
Känslomässig stress
Vid stress eller rädsla ökas pulsen och hjärtfrekvensen tillfälligt. Pulsen avmattas sedan i takt med att rädslan eller stressen försvinner. Det finns även många andra känslofyllda föreställningar bundna till hjärtslag. Som exempel tycker många om att relatera hjärtat med kärlek och romantiska händelser.
Extrem temperatur
Kalla yttre förhållanden gör att pulsen ökar för att ge mer blod till kroppen med avsikten att värma den. Detsamma kan inträffa vid extrem värme där avsikten då istället är att kyla kroppen.
Läkemedel
Oavsett om det är medicin som förskrivits av läkare, ett hälsotillskott eller andra substanser kan dessa läkemedel orsaka ohälsosamma och alltför snabba hjärtslag, både på kort och lång sikt.
Glykogennivåer
Om blodsockret sjunker kommer kroppen att agera genom att öka hjärtfrekvensen med avsikten att ge mer energi till muskler och andra organ.
Choklad / Kaffe
Koffeinhaltiga drycker och snacks som innehåller choklad ökar hjärtfrekvensen tillfälligt.
Alkohol
Blodkärlen i kroppen utvidgas under berusning. Detta innebär att hjärtat måste pumpa hårdare för att uppehålla blodtrycket i de kärl som ligger längst från hjärtat, vilket leder till en ökad puls.
Uttorkning
I de fall där kroppen blir uttorkad kommer blodet inte att kunna pumpas runt i samma hastighet eftersom avfallsprodukter byggs upp i blodomloppet. Hjärtat anpassar då sig genom att öka pulsen för att snabbare kunna rensa bort dessa avfallsprodukter.
Rökning
Att röka eller använda olika typer av nikotinprodukter påverkar hjärtfrekvensen, både vid själva användandet men även en tid därefter. Vid ett kontinuerligt användande leder det även till ett ökat blodtryck.
Orsaker och sjukdomar till snabb puls
Arytmier
En oregelbunden puls uppstår på grund av störningar i hjärtats funktion. Tillståndet kan bero på till exempel en obalans i kroppens salthalt eller andra mineraler. Att ha en oregelbunden puls ökar också risken att få en hjärtattack eller andra allvarliga besvär.
Hypertyreos
Hypertyreos är en rubbning i sköldkörteln som får hjärtat att öka frekvensen, ofta till en medelhög eller hög hjärtfrekvens. Detta går vanligtvis inte över av sig själv utan kräver som regel någon form av behandling. Medicinering, kirurgi och andra medicinska åtgärder kan ofta bota hypertyreos och få hjärtfrekvensen att återgå till en mer normal nivå.
Nervskador
Nervskador kan förekomma i det perifera nervsystemet som förgrenas ut i armar och ben. Dessa skador kan sedan påverka hjärtat genom de nerver som är fästa vid hjärtat och ge en förändrad hjärtfrekvens. Ibland kan diabetes vara en orsak till detta, men oavsett orsak måste de underliggande besvären behandlas.
Anemi
Blodbrist kan antingen orsakas av ett lågt antal röda blodkroppar eller uppstå vid en olycka. En för liten mängd röda blodkroppar har sitt ursprung i brist på järn och andra mineraler, medan en olycka kan orsaka antingen en inre eller yttre blödning. Dessa två orsaker, tillsammans eller var för sig, kan ge en ökad puls och hjärtfrekvens eftersom hjärtat då saknar en nödvändig mängd blod. Behandling av blodbrist kan antingen ske med hjälp av mediciner eller blodtransfusion.
Kongestiv hjärtsvikt
Kongestiv hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd och sker när hjärtat pumpar mycket hårt. Om ingen behandling sätts in kan detta i förlängningen leda till en hjärtattack.
Påverkande faktorer
Det finns många faktorer som kan påverka den mänskliga hjärtfrekvensen. Några av dessa är kondition, mediciner, känslokässiga förändringar eller helt enkelt lufttemperaturen och kroppens position.

Men mest av allt förändras hjärtfrekvensen när en person blir äldre. En vilopuls på 150 på ett 3 månader gammalt barn kan anses vara normalt och ligga inom normala gränser, medan det skulle vara oroväckande hos en vuxen person.
Varför är det så?
Vanligtvis har små däggdjur en mycket snabbare puls och hjärtfrekvens jämfört med större däggdjur. Till exempel är vilopulsen hos en vuxen mus cirka 500 slag per minut, medan elefanter har en vilopuls på omkring 28 slag per minut.
Större djur har också större hjärtan där hjärtat är ansluten till större vener och artärer. Därför kan deras hjärtan generera ett stort tryck när de pumpar blod. På grund av den större mängden blod som pumpas, tar det också längre tid för att trycka blodet till kroppsdelarna "långt" bort i kroppen från hjärtat.
Kolla ett annat värde
EKG
EKG står för elektrokardiogram eller elektrokardiografi och är en metod för att mäta, undersöka och illustrera hjärtats elektriska aktivitet och rytm. Eftersom hjärtat styrs av elektrisk aktivitet kan dessa registreras med hjälp av elektroder på kroppen.

Att göra ett EKG förekommer i många hälsoundersökningar och kan upptäcka avvikelser i hjärtats rytm och andra hjärtsjukdomar. Det kan i princip tas på alla sjukhus, läkarmottagningar och till och med i en ambulans.
I vanliga fall tas EKG alltid om patienten har akuta bröstsmärtor eller hjärtbesvär. Undersökningen kan göras i vila, men även under ansträngning som på motionsband eller motionscykel.
EKG används ofta inför en operation för att fastställa hälsan. Under operationen eller annan vård kan även en variant av EKG, kallad telemetri, användas för att övervaka en patients hjärtrytm.
Att ta ett EKG
Undersökningen går ut på att patienten ligger på rygg och tio elektroder placeras ut på bröstkorgen, vristerna och handlederna. Generellt krävs inga förberedelser, men ibland måste hår rakas bort från bröstet för att elektroderna ska kunna få bra kontakt. Krämer och andra insmörjningar bör också undvikas på de platser som elektroderna ska placeras.
De tio elektroderna är kopplade till en EKG-apparat och resultatet från undersökningen skrivs ut på ett papper. Att ta ett EKG är smärtfritt och tar ungefär 10 minuter. Det är viktigt att vara lugn och avslappnad under undersökningen för att få ett bra och tillförlitligt resultat.
Hela undersökningen är helt ofarlig och görs ofta av en sjuksköterska. Det är vanligt med eventuell hudrodnad på de platser som elektroderna har suttit, men detta är helt ofarligt och försvinner efter en stund.
Detektion och resultat
Ett EKG (elektrokardiogram eller elektrokardiografi) kan detektera och visa skador och sjukdomar på hjärtat, till exempel en hjärtmuskelinflammation. Undersökningen kan också upptäcka en äldre hjärtinfarkt eller en som nyligen har inträffat, vilket i så fall kräver akutvård. Det är viktigt att tänka på att även om ett EKG inte visar på skador, kan inte sjukdomar eller hjärtinfarkt helt uteslutas.
Undersökningen kan också detektera förmaksflimmer, som uppstår när hjärtat slår snabbare än normalt och oregelbundet. Andra besvär som kan upptäckas är blockeringar i blodkärlen, vilket kan leda till en för långsam hjärtfrekvens, som i sin tur kan leda till svimningar och yrsel. I dessa fall kan en inopererad pacemaker ofta åtgärda felen.
Långtids-EKG
Om hjärtfrekvensen är oregelbunden vid endast några få tillfällen, kan det bli svårt att detektera avvikelser och hjärtsjukdomar under en kort undersökningsperiod. Därför använder sig läkarna av en längre mätperiod. En långtids-EKG är en undersökning som kan pågå i upp till två dygn. Elektroder fästs på kroppen och registreras av en digital mätare. Analysen av resultatet sker sedan i efterhand. Vid vissa fall kan undersökningen pågå ännu längre, i sällsynta fall upp till ett år och resultatet analyseras då regelbundet av läkare.
Den elektriska aktiviteten bildas i sinusknutan som finns i hjärtats högra förmak. Det är sinusknutan som via små elektriska impulser reglerar hjärtfrekvensen. Hos 1177 kan du läsa mer om sinusknutan och om hur EKG fungerar mer tekniskt.
Läs mer information om puls och hjärtfrekvens:
- Mäta och ta puls
- Beräkna maxpuls
- Vilande hjärtfrekvens
- Hjärtfrekvens i zoner
- Pulsmätare
- Hjärtklappning
- Hjärtstopp
- Hjärtsvikt
- Förmaksflimmer
- Pacemaker
- EKG
Läs mer om puls och hjärtfrekvens hos barn:
- Hjärtfel hos barn
- Barn jämfört med vuxna
- Arytmisk hjärtfrekvens på barn
- Mätning av hjärtfrekvens hos barn



