Är din puls 164 slag per minut?
Puls 164 slag / minut - är det bra eller dåligt?
För ett barn på 3 - 6 månader är pulsen: För hög
För en ännu noggrannare klassificering, välj ålder på barnet nedan:
För att klassificera barn och vuxna över 10 år eller mycket vältränade vuxna, välj nedan:
Hög puls
En för hög puls kan orsaka problem i framtiden. Läs mer om klassificeringen hög hjärtfrekvens och innebörden med att ha hög puls här.
Hjärtfrekvens och hjärtfel hos barn
Några exempel på symtom för medfött hjärtfel är blåsljud från hjärtat, blåaktiga slemhinnor och hud, dålig viktuppgång eller onormal svettning. Blåsljud från hjärtat kan orsakas av hål i hjärtskiljevägg eller läckage i hjärtklaff.
Missfärgade slemhinnor och hud kan orsakas av försämrad pumpförmåga hos hjärtat och syrebrist i kroppen. Det kan dröja lång tid innan symtom från ett medfött hjärtfel visar sig. Ibland uppkommer inga symtom alls på barnet eller ungdomen, utan defekten visar sig först senare i livet.
Spädbarn och barn har generellt mycket högre puls jämfört med vuxna. Anledning till att pulsen slår snabbare än hos vuxna beror på barnets muskelfibrer. Barnens hjärtmuskelfibrer har ännu inte hunnit bli tillräckligt flexibla. De kan inte sträcka på sig lika mycket som hos en vuxen person. Hjärtmuskeln är inte färdigutvecklad. Dessutom växer barnet snabbt och alla kroppens organ har ett stort behov av syre.
Ett spädbarns hjärta slår alltså snabbare för att upprätthålla tillräckligt blodflöde. I takt med att barnen växer och utvecklas får hjärtat en större flexibilitet och kan då pumpa blodet på ett mer effektivt sätt. Den höga hjärtfrekvens och pulsen hos ett barn avtar sedan med stigande ålder. Vid en högre ålder behöver hjärtat inte slå lika snabbt som tidigare för att upprätthålla en normal och sund blodcirkulation.
Normal puls/hjärtfrekvenser för barn och spädbarn
Området för vad som anses vara en normal puls och hjärtfrekvens är väldigt brett. Värdena för en normal hjärtfrekvens för barn baseras på deras ålder enligt nedan:
- 0-3 månader: 100 till 150 hjärtslag per minut
- 3-6 månader: 90 till 120 hjärtslag per minut
- 6-12 månader: 80 till 120 hjärtslag per minut
- 1-10 år: 70 till 110 hjärtslag per minut
- Över 10 år: Samma gränser som en vuxen person, dvs 60 till 80 hjärtslag per minut
Förändringar i hjärtfrekvens
Precis som för vuxna beror barnets hjärtfrekvens på vad barnet gör. Aktiviteter och fysisk ansträngning medför en ökad hjärtfrekvens. På samma sätt som för vuxna kan känslor, gråt, ilska eller andra känslomässiga tillstånd också få hjärtat att slå snabbare.
En onormal och oregelbunden hjärtfrekvens över en längre tidsperiod kan indikera på ett hjärtfel eller annat hälsoproblem. Om du märker av en konsekvent onormal vilopuls är det en bra idé att diskutera detta med en barnläkare.
En snabb hjärtfrekvens
En för hög hjärtfrekvens kallas i medicinska termer för takykardi eller hjärtrusning. En snabb hjärtfrekvens kan ha några av dessa orsaker:
- Feber eller infektion
- Arytmi eller hjärtrytmrubbningar
- Förmaksflimmer
- Mediciner
En långsam hjärtfrekvens
En puls som faller under normalområdet kallas för bradykardi. Det finns flera potentiella orsaker till en för långsam hjärtfrekvens hos barn, några av dessa är:
- Låg kroppstemperatur
- Låg syrenivå
- Ett medfött hjärtfel
- Bieffekter av mediciner
Påverkande faktorer
Det finns många faktorer som kan påverka den mänskliga hjärtfrekvensen. Några av dessa är kondition, mediciner, känslokässiga förändringar eller helt enkelt lufttemperaturen och kroppens position.

Men mest av allt förändras hjärtfrekvensen när en person blir äldre. En vilopuls på 150 på ett 3 månader gammalt barn kan anses vara normalt och ligga inom normala gränser, medan det skulle vara oroväckande hos en vuxen person.
Varför är det så?
Vanligtvis har små däggdjur en mycket snabbare puls och hjärtfrekvens jämfört med större däggdjur. Till exempel är vilopulsen hos en vuxen mus cirka 500 slag per minut, medan elefanter har en vilopuls på omkring 28 slag per minut.
Större djur har också större hjärtan där hjärtat är ansluten till större vener och artärer. Därför kan deras hjärtan generera ett stort tryck när de pumpar blod. På grund av den större mängden blod som pumpas, tar det också längre tid för att trycka blodet till kroppsdelarna "långt" bort i kroppen från hjärtat.
Kolla ett annat värde
Hjärtklappning
Hjärtklappning sker vid kortvariga hjärtrusningar, extra hjärtslag eller hårda hjärtslag under en kort period. Vid hjärtklappning är det vanligt att få ångest, bröstsmärtor eller att svettas. Det är också vanligt att bli andfådd och trött eller att få svimnings- och domningskänslor.

Personer som får hjärtklappning känner det genom att hjärtfrekvensen och pulsen höjs, eller genom ett extra hjärtslag tätt efter ett normalt hjärtslag. Efter att ett extraslag förekommit sker också ofta en kort paus innan nästkommande normala hjärtslag.
Den korta pausen förekommer för att hjärtat ska kunna rätta till rytmen och fortsätta med den regelbundna hjärtfrekvensen. Det kommande hjärtslaget blir också normalt kraftigare än vanligtvis för att hjärtat fyllts på med mer blod under pausen.
Hjärtklappning är vanligt förekommande, speciellt i samband med oro eller stress. Många som får hjärtklappning känner däremot inte av de extra hjärtslagen eller berörs av det. Hjärtklappning är ofta helt ofarligt, men om det upprepas ofta, leder till bröstsmärtor eller andningssvårigheter är det viktigt att söka vård omedelbart.
Vanliga orsaker till hjärtklappning
Följande är några vanliga orsaker till hjärtklappning och extra hjärtslag:
- Stress
- Ångest och oro
- Panikattacker
- Alkohol
- Kaffe och te
- Nikotin
- Sjukdom, feber eller annan smärta
- Hjärt- eller lungsjukdomar
- Förmaksflimmer
- Blodbrist
- Förändringar i ämnesomsättningen
Åtgärder mot hjärtklappning
De åtgärder som själv kan vidtas är att helt enkelt undvika de vanliga orsakerna till hjärtklappning. Drick till exempel mindre mängd kaffe och alkohol samt se till att minska stress och ångest. Notera situation och omgivning vid hjärtklappning och försök att undvika dessa i framtiden. Att motionera och träna kan också stärka hjärtat och hjälpa mot förhöjd puls och extraslag.
Pågående hjärtklappning
Under en pågående hjärtklappning är det viktigt att försöka andas lugnt och slappna av. Avsluta all fysisk ansträngning och undvik att belasta och stressa hjärtat. För att slappna av kan det till exempel hjälpa att långsamt dricka ett glas kallt vatten. Försök sedan att kontrollera och mäta pulsen samt notera om pulsen är regelbunden eller ej.
Sök vård
Vid normala omständigheter är hjärtklappning ofarligt, men om besvären återkommer kan det vara bra att kontakta vården. Ibland förekommer flera extraslag tätt inpå, men det går normalt över av sig självt. En vårdcentral bör kontaktas om intensiv hjärtklappning och förhöjd puls förekommer och inte går över av sig självt efter några minuter.
Svimningar och yrsel i samband med vila eller ansträngning är också en grund till att söka vård. Om oregelbundna hjärtslag förekommer tillsammans med bröstsmärtor kan det vara mycket farligt och då bör akutvård kontaktas omedelbart.
Vid en eventuell läkarundersökning kan ett EKG komma att utföras. Däremot kan det vara svårt att detektera besvären om symtomen och hjärtklappningen redan gått över. Ett EKG kan ändå tas för att försöka förstå bakgrunden till hjärtbesvären. EKG kan även göras under ett dygn, så kallat 24-timmars-EKG eller långtids-EKG. Då ansvarar patienten själv för att mäta sina hjärtslag under en längre tidsperiod, med hjälp av en anpassad mätare.
Andra moment som kan förekomma vid en undersökning är blodprov, belastningstest eller ultraljudsundersökning. Dessa görs för att försöka finna andra sjukdomar som kan vara orsaken till hjärtklappning.
Behandling
Behandling och åtgärder från vården varierar från person till person och är i stor del beroende av orsaken till hjärtklappningen. Till exempel kan behandlingen vara så simpel som att minska stressen i vardagen.
Om de grundläggande åtgärderna inte hjälper finns det läkemedel att få för att förebygga oregelbunden hjärtrytm eller hjärtrusningar. I vissa fall kan en hjärtoperation eller pacemaker vara nödvändig.
Läs mer information om puls och hjärtfrekvens:
- Mäta och ta puls
- Beräkna maxpuls
- Vilande hjärtfrekvens
- Hjärtfrekvens i zoner
- Pulsmätare
- Hjärtklappning
- Hjärtstopp
- Hjärtsvikt
- Förmaksflimmer
- Pacemaker
- EKG
Läs mer om puls och hjärtfrekvens hos barn:
- Hjärtfel hos barn
- Barn jämfört med vuxna
- Arytmisk hjärtfrekvens på barn
- Mätning av hjärtfrekvens hos barn


